Informationen avs Helgasjön är under bearbetning.

Helgasjön

Helgasjön ligger i södra Småland, strax norr om Växjö. Sjön är 50 km², 25 m djup och belägen 162,6 meter över havet.

För ca 12 000 år sedan ingick Helgasjön som en del av den stora Åsnen-fornsjön som då upptog stora delar av Värend. Vid denna tidpunkt led istiden mot sitt slut. Marken hade höjt sig. Höjningen var större i norr än i söder. Vattenmassorna hade då tippat över söderut. Åsnen-fornsjön finns beskriven i en uppsats av Johannes Strandmark.
I början av 1500-talet torde Helgasjöns vattenyta legat cirka en meter lägre än i dag. Detta är sparsamt dokumenterat, men man vet att golven i Kronobergs slottsruin under senmedeltiden legat cirka en meter lägre än nu. Man vet också att Gustav Vasa under åren 1546-1550 dämt utloppet vid Helgevärma, dels för att få bättre fallhöjd för vattenkvarnarna och dels för att få bättre vallgravar vid Kronobergs slott. Vad Vasa inte visste var hur viktig uppdämningen skulle bli för den kommande sjöfarten på Helgasjön och angränsande farvatten. Vi som i dag seglar eller åker ångbåt på Helgasjön står därför i stor tacksamhetsskuld till vår förste Vasakonung.
Synd bara att han inte lät kartlägga de då synliga grynnorna före uppdämningen.

Vattenflöden

Helgasjön genomflyts av Mörrumsån. Från utloppet vid Helgevärma och fram till sjön Salen kallas ån dock av någon anledning för Helige å. Detta ställer tyvärr till en del förväxlingar med andra åar. Att sedan den korta sträckan av Mörrumsån från Salen till Åsnen på topografiska kartan heter Helgaån gör inte saken bättre.

Vid Åby där Mörrumsån rinner in i Helgasjön har årsmedelvattenflödet ökat till 6,8 kubikmeter per sekund. Vid Helgasjöns utlopp vid Helgevärma har flödet ökat till 10 kubikmeter per sekund. Tillskottet kommer från Innaren 0,75, från Hangsjön 0,65, från Toftasön 0,4, från Lillesjön 0,12 och från Svanåsabäcken 0,11. Resterande cirka 1 kubikmeter per sekund kommer genom Helgasjöns egen tillrinning.
Medelhögvattenföringen är normalt 2 till 3 gånger medelvattenföringen. Medellågvattenföringen och lägsta lågvattenföringen har ungefär samma proportioner, fast åt andra hållet. 

Siktdjup

Enligt Gunnar Andersson från Lund bör siktdjupen i Helgasjön före föroreningsperioden ha varit 4-6 meter. För åren 1947-1984 finns siktdjupsundersökningar utförda av Harald Seibold, Växjö. 1947 varierade siktdjupet mellan 3,9 och 3,2 meter. Sedan försämrades sikten undan för undan. Under 1960- och 70- talen har sikten varierat mellan 2,8 och 1,8 meter. 1984 var variationerna 2,85 till 2,38. Detta bekräftar den fortgående nedsmutsningen av sjön fram till början av 60-talet som lätt kunnat iakttagas av dem som färdats på sjön. I slutet av 50-talet var sjön under ett par år till och med obehaglig att bada i. Man kände sig slemmig över hela kroppen efter ett bad och ville helst åka hem och duscha. Sedan dess har en viss stabilisering inträffat och en förbättring är på väg.